Nu bryter jag tystnaden, en gång för alla ! Har hållit det inne i så många år pga av skam och rädsla. Har slätat över det med ursäkter och undanflykter, så som: jag kan inte, jag törs inte, jag orkar inte, jag gör det nästa gång, jag har lite ont i ryggen…..ja de har varit många. Men inte nåt har varit sant. Den riktiga orsaken har varit för jobbig att prata om. Speciellt med killar. Känner att de kanske inte riktigt förstår, eftersom de aldrig kan uppleva samma sak….och därför skulle tycka att det var äckligt….eller att JAG var äcklig!
Det är fruktansvärt jobbigt för mig att skriva om det här, och tårarna rinner medans jag skriver. Men jag måste ta tag i det här nu av två anledningar. Dels för mitt eget psykes skull. Jag orkar inte hitta på fler ursäkter och lögner för att dölja det. Och dels för att få andra kvinnor som lider av det, att känna att det är OKEJ !! Man är inte ensam. Varannan kvinna, som fött barn ska jag tillägga, lider av det i någon form. Och de flesta känner precis som jag har känt i alla år. Pinsamt ! Men det ska inte vara pinsamt. För det går att göra något åt det !!! Jag gjorde det idag !
När man fött barn….oftast fler än ett, så kan vissa muskler bli dåliga. Jag pratar om musklerna kring urinblåsan och urinröret. Ja, ni mammor förstår säkert redan vad jag pratar om. Musklerna där, förlorar sin styrka och blir helt enkelt slappa. Det går inte att spänna dem hur mycket man än försöker.
Många säger…och jag vet inte hur otaligt många artiklar jag läst om det här…att det finns massa knipövningar man ska göra och att man kan träna tillbaka dessa muskler. Ja, det kanske går..om man vet om det och gör det från första början…kanske till och med lite innan man fött, för att förebygga. Men om man inte vet om att detta kan ske, så är det i stort sett för sent att börja flera år efteråt. Jag har försökt !!
Det tog ett tag innan jag uppfattade vad som var fel och eftersom det, för mig, inte påverkade vardagslivet så märkte jag det inte förrän jag började träna ordentligt. Att hoppa, studsa, springa och spänna buken väldigt hårt…gick helt plötsligt inte. Inte utan att det hände en olycka. Ingen stor sådan, till en början, men tillräckligt för att göra det obekvämt för mig. Jag skämdes nåt oerhört och var skräckslagen varje gång det kom såna övningar i passen. Jag sprang alltid på toa 17 ggr innan träningen och även mitt i ibland. Detta kunde jag aldrig berätta för NÅN !!
När jag väl upptäckte ”problemet” så gick jag såklart för att få hjälp. Men där fick jag kalla handen direkt.- Du får gå hem och göra knipövningarna i den här broschyren i 6 mån. Kom tillbaka sen så får vi se.
Ehhhh…..okeeeej. Har ju redan provat det men visst, om du som är legitimerad läkare, säger det så.
Men det funkade inte. Så jag gick tillbaka. Fick kalla handen igen. -Ja då är det inget att göra nåt åt. Du får leva med det och undvika sånt som gör att det sker olyckor.
Helt knäckt, återgick jag till att bara dölja det. I flera år. Men det blev värre och jobbigare efter ett tag, så jag gjorde ett nytt försök hos en annan läkare. Men tyvärr blev mottagandet samma där. – Du får sluta träna helt enkelt. Ehhh……INTE ett alternativ !!!!!!!!!!!!!!!!!
Än en gång, helt knäckt….fortsatte jag mitt liv med ursäkter och bortförklaringar och ett väldigt jobbigt träningsliv.
Detta har förstört så mycket för mig….speciellt inom min crossfitträning. Vi gör så mycket hopp, löpning och tunga lyft och det har varit fruktansvärt jobbigt att leva med det här och inte kunnat säga nåt. Bara låtsas som att jag inte kan eller orkar. Fast jag visst kan och orkar !
Vet inte om någon har reagerat på hur ofta jag springer på toa. Ibland har det känts som att folk måste tro att jag dopar mig eller nåt, eftersom det inte kan vara normalt att man springer dit så ofta…hahaha. Jag hoppas inte det dock ! Men att berätta för någon…har aldrig varit ett alternativ. Förrän nu !
Jag fick tips om en annons i en tidning, om en klinik som specialiserar sig på just såna här saker. Jag har haft urkilppet liggandes i min låda hemma, av rädsla för att ringa dit och få kalla handen igen. Men på sistone så har jag vågat berätta för några få tjejer, och blivit peppad att ta tag i det. Till slut lyssnade jag på dem och ringde kliniken. Jag blev chockad över det förstående bemötande jag fick och kände nästan att det måste vara nåt lurt. Men jag bokade in en tid för konsultation…..igår, 4/7-2013. Idag opererades jag !!! 🙂
Enligt läkaren blir 98% av alla opererade, helt bra resten av livet !! Jag valde att lita på henne ! Jag gjorde det som jag tänkt på så många gånger under så många års tid. Jag vågade till slut ! ALLA borde våga. Det finns lösningar ! Man kan bli bra !
Operationen skedde på Akademikliniken i stan och kostade 350 kr !!!!! Ja, ni hörde rätt !! Kliniken i sig var helt sjukt fin. Har aldrig upplevt så fräscht och piffigt sjukhusställe. Och personalen var otrolig. Så vänliga och roliga och fick mig att känna att det här var rätt beslut.
Jag är också evigt tacksam och glad att min fina vän Jeanette gick upp i ottan för att hämta mig, sitta där hela dan med mig och sen skjutsa hem mig. Och då ska jag inte gå in på hur helt galet roligt vi hade medans vi väntade……hahahahaha !!! Det är ett inlägg för sig 😛
Men utan dig, Jeanette….hade jag aldrig tagit mig igenom det här! Du har stöttat mig sen dag ett…googlat artiklar, pratat med vänner, peppat mig, följt med mig på alla besök till kliniken och verkligen ställt upp när jag varit så skraj !!!! Och tack goaste Cattis för hjälp med matshopping, middagslagning och roligt sällskap hela kvällen 🙂 Är så glad att jag har så fina vänner !!!!
Okej, för er som inte har somnat redan……gör nåt åt det ! Gå inte och lid i onödan ! Det finns bra och proffessionell hjälp att få ! Fråga mig gärna om ni undrar något….jag hjälper mer än gärna till. INGEN ska behöva ha det här problemet. INGEN !!!!!!
Och som för att avsluta detta, vill jag dela med mig av en fantastiskt video som en av mina fina vänner skickade till mig, för att muntra upp mig inför min skräck för tävlingen i september. Se…..vi är inte ensamma…ens inom crossfitvärlden 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=UKzq1upNIgU&feature=youtube_gdata_player
Såpp…nu vet hela världen ! Känns jättejobbigt….men nu är det gjort. En gång för alla. Nu tänker jag inte tänka på det nåt mer……NÅNSIN !
God natt världen !
Read Full Post »
Vardagsmamman 